Rulează videoul

2 August 2024

Theodoros Rousopoulos

Śerutno e parlamentarone asambleaqo e Evropaqe Sombeśesqo

Seravutno àkti k-o Evroputno Dives e Seripnasqo vaś o Genocìdi e Sintenqo aj Rromenqo p-o 2to Avgust 2024 k-o purano nazìsto kàmpi e koncentraciaqo aj eksterminaciaqo Auschwitz-Birkenau

I mònstra manuśesqi savo bućhol sas Josef Mengele aj savo avilo akzakt akale thanesθe varesave dekàde angleder kerda eksperimènte p-o manuśa, maśkar aver thovda len ande livnǎ presiaça, kerda pròbe e drogenqe pe lenθe, paxosarda len, zumavda te paruvel i rrang lenqe jakhenqi ćhivindoj and-o jakha e tiknenqe kimikàlo matière, aj pherdo aver ćhinimàta aj brutàlo operàcie. Paśpaśe savorre odola so aćhen sas ʒivde pal-o ʒuklane eksperimènte e Mengelesqe mudardǒn sas ćhindǒn sas sig pal odova. 

 I mònstra buteder kamel sas te kerel buti p-o rromane ćhave. Anel sas lenqe bombòne aj khelimàta aj korkorro legarel sas len and-i livni e gazesqi. Von den sas les vìka “Kàko Mengele”. I Vera Alexander sas jekh phandlini and-o Auschwitz aj sas dini buti te inkerel 50 rromane ćhave dujorre. Ande jekh tèksti so dikerdǒl and-o Memorialo Muzeumo e Holokaustesqo and-i Amerìka drabardom o vòrbe so phenda sas i Vera Alexander: 

 "Inkerav godi partikular jekh ʒuto dujorre: o Gino aj i Ina, paśpaśe śtare berśenqe. Jekh dives, o Mengele lias len. Kana avile, sas ande jekh daravni situàcia: sivde sas len kethane, dumo p-o dumo, sar phandle dujorre. O bùbe sas infektome aj thavden sas phumb. Cipin sas děs aj rǎt. Lenqo dad aj lenqi daj – inkerav godi i daj akhardǒl sas Stella - laćharde varesar aj arakhle morfìna aj mudarde penqe ćhaven te na maj cìrden dukh." 

O rroma save sas ande zorǎça akale thanesθe kaj sam avdives na mukhle pen lokhes kotar lenqo mestipe aj lenqe hakaja. Kana aj kana on zumavde te rezistonen mamuj i eksterminàcia e nazistenθar. And-o Maj 1944 and-o Auschwitz, o SS-ja brakhne e kampesqe zumavde te likvidonen o kàmpi e rromane familienqo aj ‘arakhle pen anglal jekh rezistènca so na aʒukeren sas’. Kana lie i kerdarin te inklǒn, on na mangle. Astarde so sas len paśe lenθe, - sastrune tùbe, lopàte aj aver butǎqe labne. O SS mukhle aj na kamle te maren pen lença direkt varesave ćhona. Pala so transferonde 3,000 rromen, save śaj keren sas buti zorǎça, and-o Auschwitz ta aver koncentraciaqe kàmpǎ, o SS lie e 4300 rromen save aćhile k-o 2to Avgust. O SS mudarde paśpaśe sa e phandlen save aćhile sas. Buteder lenθar sas nasvale, phure, ʒuvlǎ aj tikne, k-o gazesqe livnǎ k-o Birkenau. Minimum 19 000 kotar o 23 000 rroma bićhalde k-o Auschwitz mule akate. 

Respektome gòstǎ, 

Varekana o vòrbe naj dòsta aj akalaθar alosardom te astarav mo vakeripe anindoj tumenqe k-i godi imàźe save ondile ande akava than martiripnasqo. O protagonìstǎ ande akala imàźe si odola save xale dukh. On si vipal vaxte o protagonìstǎ e historiaqe, lenqe anava lekhavde sumnakune patranença. On si o protagonìstǎ and-i memòria sa e themutnenqe save kamen i demokracìa. 

Sar śerutno e Parlamentarone Asambleaqo k-o Sombeś e Evropaqo, reprezentonav i organizàcia savi sas vazdini imediat pal-o ʒungalo maripe. Akava berś si o 75to pheriberś e Evropaqe Sombeśesqo, o brakhno e demokraciaqo, e thamesqe raipnasqo aj e manuśikane hakajenqo. 

Sa akala sas nićhǎrde na nùmaj and-o martìro kàmpo e Auschwitzesqo no ande sa o Thema kaj sas tal i kher e nazistenqi. 

I memòria, draga participàntura, si i daj e manuśipnasqi. Bi memoriaqo o manuśa keren palpalem vipal dośa sar anglal. Bi memoriaqo naj nakhlipe, patǎn but manuśa. Ka phenav tumenqe kaj bi memoriaqo naj avutnipe. 

Kadia, te manglam te das o avutne generàcia te patǎn so ka ovel laćhes, aj ka ovel mandaj ande lenqo ʒivipe, musaj te nakhavas i memòria. Sar and-o ʒantripe, sar ande jekh famìlia, sar and-o dostipe, i memòria, viz i eksperiènca aj o ʒanipe so kidel o manuśipe avel aj putrel amenqe neve droma. I memòria avel te seravel amen o princìpe savenqe si sosqe te mares tut and-o ʒivipe. 

Amen si amen i dutǐ ta vi i obligàcia te tordǒvas mamuj i xir.  

I memòria si akava fundamentàlo cimènti amare kolektivone evroputne somʒanipnasqo aj o temèli amare mangipnasqo te ʒivas khetanes. Barabar. 

Statements 2024

Romani Rose

Centràlo Sombeś e germanikane Sintenqo aj Rromenqo

Piotr Cywinski

Direktòri e Themesqe Muzeosqo aj e Memioralone Thanesqo Auschwitz-Birkenau

Webkùjbo kerdo kotar

Webkùjbo dino dumo kotar

Under the patronage of the European Parliament

Co-funded by the European Union and Co-funded and implemented by the Council of Europe

Partnèrǎ