2 August 2021
Romani Rose
Śerutno e Centralone Sombeśesqo e Germanikane Sintenqo aj Rromenqo
Seravutno àkti k-o Evroputno Dives e Seripnasqo vaś
o Genocìdi e Sintenqo aj Rromenqo p-o of 2 August 2021, Holocaust Memorial Day for Sinti and Roma
Ranǎ!len aj Raja!len,
sar avdives 77 berś maj anglal, 4,300 ʒene mudardile k-o gazosqe livnǎ akate and-o eksterminaciaqo làgero Auschwitz-Birkenau. On sas o palutne Sìnte aj Rroma and-i kampesqi sèkcia B II e, kaj o SS akharde sas o "kàmpo e ciganenqo", buteder maśkar lenθe sas phure, nasvale aj tikne. O SS dikhle sas maj anglal kon śaj ìnke te kerel buti aj len trade sas len ande aver kàmpe koncentraciaqe, kaj sas vi on thovde te meren kotar i but pari buti so keren sas sar ròbǎ.
Avdives, seras sa e 500,000 Sinten aj Rromen save mudardile and-o Samudaripe aj seras sa e mannuśen save pele viktìme viktìme e nacional-socialismesqe traśaqo thagaripe and-i Evròpa. On si savorre kidime kotar o bangipe so dukhanda len, aj si amari obligàcia te dikǎras ʒivdo lenqo khetano palmukhlipe vaś o avutnipe.
. "Auschwitz" - buteder sar sarsavo aver, akava anav kerdilo avdives jekh simbòli e bidikhle industrialone aj masivone mudaripnasqo so kerde o nazìstǎ aj lenqe manuśa and-i Evròpa mamuj e Sìnte aj e Rroma aj vi mamuj e Ʒuta. Jekh krìma mamuj o manuśipe, planifikome bare preciziaça, burokraciaça savi organizanda la aj ćhivda la k-i praktìka. I prekondìcia vaś akava phaglipe e civilizaciaqo, unìko and-i història, sas o rasìzmo e nazistenqo, pesqe ekstrèmo aj radikàlo anticiganizmeça aj anti-semitizmeça.
O Auschwitz si o somʒanipe savo akharel amen savorren te vazdas amaro krlo mamuj o mudarno racìzmo savo vazdel po śero palpalem, pesqe bute merimatença. Amen save seravas avdives, na ròdas te thovas doś p-i akanutni generàcia, no te seras amari khetanutni responsabilitèta vaś o avutnipe amaro savorrenqo.
Trubul te pherel amen bare griźaça akaja situàcia so dikhas akana and-i Evroputni Ùnia. O zumavipe varesave themenqo somdasne te kovlǎren o ulavipe e zorěnqo, o bazìko princìpo e thamǎqe thagaripnasqo, mukhel tut bimosqo - majbut pal i eksperiènca e krimenqi mamuj o manuśipe so kerde o nazìstǎ aj i komunìsto diktatùra and-i Evròpa.
Kadia, on bizorǎren i demokracìa aj xarraven i unisardi Evròpa. Maśkarvaxte, on putardes ʒan mamuj o molǎ pe save si vazdime i Evroputni Ùnia: o barabaripe savorrenqo anglal i thami, o mestipe e manuśesqo, i manuśikani demnitèta. On putardes den drom o centrifugàlo zorǎ save andral śaj te phagǎren amaro demokratìko khetanipe e Themenqo.
I Evroputni Ùnia musaj te labǎrel sa pi zor aj te brakhel pes sa e labnença save ekzistuin tal o thagaripe e thamǎqo mamuj kasave zumavimàta kotar varesave raimàta.
Jekh vasni garància vaś amaro mestipe si i biumblavdi prèsa. Sarsavo zumavipe te tiknǎrdǒl o mestipe e presaqo musaj te ovel ćhutini tele but zorales. And-i Evròpa, amenqe na trebul ideologìko źurnalìzmo, trebul amenqe kritìko źurnalìzmo savo putardes vakerel kana odola save si len i zor len te xataren o demokratìko institùcie.
Amen si amen o mestipe, o śand ta o barvalipe and-i Evròpa nais e demokraciaqe. Sarkon maśkar amenθe si les jekh responsabilitèta akalaqe. Musaj te rezistonas i putardi destrùkcia amare demokraciaqi and-o kutìe e alosaripnasqi aj te na maj priaras akaja situàcia bi kritikaqo.
Akaja si jekh dutǐ amari karing odola save mudardile aj o praʒivde e nazistone terroresqe savo cirdias sa i Evròpa ta i Germània and-o khanćǎripe.
O praʒivde sar i 97-berśenqi Sintìca i "Zilly" Schmidt, savi xasarda sa pesqi famìlia, maśkar save laqe 5-e berśesqe tiknes, k-o 2-to Avgust 1944. Avdives, oj sa pućhel pes sosqe ojn sar sa o manuśa, aćhili ʒivdi kotar o bengesthan e Auschwitz-esqo. Laqo angledipe si duślo: "Vas te dikǎrav o gevajipe sarkone butǎqo so ondili odothe."
Avdives, maj but sar 76 berś pal-o mestǎripe e Evropaqo kotar o nacional socialìzmo, o krle odelenqe save śaj te anen akava gevajipen cèrra po cèrra aćhavdǒn. Vaś oda, si amari buti, e generaciaqi so biandili pal odova, te dikǎras ʒivdo laqo palmukhlipe aj te sarbarrǎras kaj o Auschwitz na ka bistardǒl nijekhvar.
Akava si ponaborkha maj vasno ande jekh vaxt kana o anticiganìzmo aj o antisemitìzmo buxlǎrdǒn palpalem aj kana jekh nevo nacionalìzmo lel than and-e parlamèntǎ e Evropaqe.
Kaj te mamujdas akala daravne evolùcie, te sarbarrǎras kaj dikǎras permanent i śand ta i prosperitèta savorrenqe, amen and-I Germània śaj te astaras amen k-i amari konstitùcia, ande savi, pal o eksperiènce e Samudaripnasqe, i manuśikani demnitèta sas garantuime sar fundamentàlo hakaj. And-i Evròpa, si i Ćàrta e Fundamentalone Hakajenqi e Evroputne Uniaqi, savi phenel and-o artìklo 1: "I manuśikani demnitèta si biazbavdǒver".
Madikh akava, o Sìnte ta o Rroma and-i Evròpa si sofòra maj but viktìme e policiaqe nasul zorǎqe, isi te ʒiven k-o bimanuśikane kondìcie k-o plàcurǎ and-i Centràlo aj Mesmero-disǒrigutni Evròpa, k-o maśkar e Evroputne Uniaqe Themenqo, aj cìrden jekhe aparteidesqe sistemaθar and-i umal e edukaciaqi, e kheripnasqi, e sastipnasqi aj e butǎripnasqi. O raimàta si len i responsabilièta vaś akava. Aj maj but: kotar i korùpcia, o love dine sar aźutipe kotar o EU xasardǒl bi te aresel k-o manuśa.
77 berś pal-o ondimàta e 2-tone Avgustesqe 1944, akaja situàcia e butenqi si jekh ćaćo skandàli aj akharav sa o raimàta, vaś i història e Evropaqi, te len lenqi responsibilitèta aj te mamujden akala racìsto aj na dèmne kondìcie.
Amari buti isi, kaj edukaciaça aj biaćhavde seripnaça e traśutne ondimatenqo kotar o Dùjto Sundalesqo Maripe, o nazistikano teròri aj o Samudaripe, te anas i vìzia jekhe unisarde aj śandvale Evropaqi k-o ʒivipe aj te dikǎras jekh avutnipe vaś o generàcie so aven.
Palikerav tumen.
Statements 2021

Romani Rose
Śerutno e Centralone Sombeśesqo e Germanikane Sintenqo aj Rromenqo

Katarina Barley
Vice President of the European Parliament

Helena Dalli
Komisàrka e EU-aqi vaś o barabaripe

Claudia Roth
Vice President of the German Bundestag

Paul Blokhuis
Dutch State Secretary Paul Blokhuis

Chris J. Lazaris
Amb. Chris J. Lazaris, IHRA Chairman

Fernand des Varennes
UN Special Rapporteur UN minorities

Anna-Nicole Heinrich
President of the Synod of the Evangelical Church in Germany (EKD)

Justin Trudeau
Prime Minister of Canada

Roman Kwiatkowski
Chairman of the Association of Roma in Poland

Erich Schneeberger
Deputy Chairman of the Documentation and Cultural Center of German Sinti and Roma and Chairman of the Association of German Sinti and Roma

Timea Junghaus
Executive Director
European Roma Institute for Arts and Culture (ERIAC)

Adam Strauß
Chairman of the Council of German Sinti and Roma in Hesse

Manon Aubry
Manon Aubry, MEP

Adrian-Nicolae Furtuna
Historian at the University of Bucharest

Philomena Franz
Holocaust Survivor

Angelina Kappler
German former Weinkönigin

Marian Kalwary
Chairman of the Association of Jews,
Survivors and Victims of the Second World War

Piotr Gliński
First Deputy Prime Minister and the Minister of Culture and National Heritage of Poland

Izabela Tiberiade
Young Activist from Sweden

Ursula Krechel
Writer

Marija Pejčinović Burić
Generàlo Sekretàra e Evropesqe Sombeśesqi

Klaus Iohannis
Prezidènti e Rumaniaqo