2 August 2024
António Guterres
O Generàlo Sekretàri, Unisarde Thema
Video statement on the occasion of 2 August 2024, Holocaust Memorial Day for Sinti and Roma
Si jekh bari patǐv, aj jekh bari jaśin, te keras o Memoriàlo Dives vaś o holokaust e rromenqo aj sintenqo ande akava sèmno berś. Oxtovardeś berś anglal, o palutne praʒivde Rroma ta Sìnte and-o Auschwitz-Birkenau sas mudarde.
Akava sas jekh ʒungalo episòdo ande jekh ʒungali història persekuciaqi, sistemikone masivo mudaripnasqi aj komplet genocìdesqi kerdo kotar o nazìstǎ aj lenqe kolaboratòrǎ. Lenqi biaćhavdi brutalitèta mudarda ʒi k-o 500,000 Rromen; komunitète xarravde; aj jekh purani kultùra phagǎrdi p-i sa i Evròpa.
Bute vaxtesqe, akala ʒungalimàta sas tiknǎrde, aj denisarde. Avdives, amen das patǐv i memòria savorre olenqi mudarde, aj mukhle bi manuśipnasqo. Das patǐv e praʒivden aj das amari vòrba te na bistras nivar. Amen das patǐv i trom e Rromenqe aj Sintenqe rezistenciaqi.
Aj las angaźàcia te maras amen mamuj i xir. O angladikhipe savo parvarda e terìblo krìme e nazistenqe na agordie lenqe peravipnaça. Ov gelo dureder – aj na dia justìcia aj bangǎrda i història.
90 Si jekh bari patǐv, aj jekh bari jaśin, te keras o Memoriàlo Dives vaś o holokaust e rromenqo aj sintenqo ande akava sèmno berś. Oxtovardeś berś anglal, o palutne praʒivde Rroma ta Sìnte and-o Auschwitz-Birkenau sas mudarde. Akava sas jekh ʒungalo episòdo ande jekh ʒungali història persekuciaqi, sistemikone masivo mudaripnasqi aj komplet genocìdesqi kerdo kotar o nazìstǎ aj lenqe kolaboratòrǎ. Lenqi biaćhavdi brutalitèta mudarda ʒi k-o 500,000 Rromen; komunitète xarravde; aj jekh purani kultùra phagǎrdi p-i sa i Evròpa. Bute vaxtesqe, akala ʒungalimàta sas tiknǎrde, aj denisarde. Avdives, amen das patǐv i memòria savorre olenqi mudarde, aj mukhle bi manuśipnasqo. Das patǐv e praʒivden aj das amari vòrba te na bistras nivar. Amen das patǐv i trom e Rromenqe aj Sintenqe rezistenciaqi. Aj las angaźàcia te maras amen mamuj i xir. O angladikhipe savo parvarda e terìblo krìme e nazistenqe na agordie lenqe peravipnaça. Ov gelo dureder – aj na dia justìcia aj bangǎrda i història. Aj aćhol avdives. O kerko ćaćipe si kaj o Rroma malaven generalizuime diskriminàcia ande sa o umala e ʒivipnasqe aj ande sa o thana e lumiaqe, aj na maj cèrra and-i Evròpa. Ekstremìsto aj ksenofòbo grùpe buxlǎren xirǎqo vakeripe, kerindoj dośale o marginalizuime komunitète aj thovindoj dar aj ulavipe.
Amen musaj te tordǒvas khetane:
Te maras amen mamuj o sektarìzmo kajovel aj kanovel dikhindǒl
Te brakhas aj te legaras angle o manuśikane hakaja e Rromenqe;
Aj te vazdas jekh sundal ande savo sa o manuśa ʒiven and-i demnitèta, śand aj mestipe.
O Unisarde Thema si savaxt tumari aleàta ande akaja kàuza.
Palikerav tumen.
Statements 2024

Romani Rose
Centràlo Sombeś e germanikane Sintenqo aj Rromenqo

Roman Kwiatkowski
Asociàcia e Rromenqi and-i Pòlska

Piotr Cywinski
Direktòri e Themesqe Muzeosqo aj e Memioralone Thanesqo Auschwitz-Birkenau

Alma Klasing
Praʒivdi e genocidesqi

Bolesław Rumanowski
Praʒivdi e genocidesqi